Varför tänker man så mycket?
Det undrar jag...
Och det här ständigt dåliga samvetet och ångestliknande känslan man får av för mycket tankar och stress.. Ibland blir man ju helt matt...
Har man som mamma alltid dåligt samvete för sina barn? Gör jag rätt, gör jag fel, ger jag dem för lite tid, för lite ansvar, för mycket ansvar, för mycket av det ena, för lite av det andra...??? Känner mig ofta som en sur mamma som skäller över allt möjligt, ibland helt onödigt.. Ofta i lite stressade situationer.. Sen tar man sig tid, pratar i lugn och ro.. får tankar och funderingar från dem..ibland lite djupare... och då händer det att hjärtat brister... De vill inte ha det såhär, men de förstår ändå... de längtar efter pappa, men vill samtidigt vara här. De pratar om döden, om saker de gjort och saker de vill göra.. Ella har precis kommit på det här med döden och jag minns själv när jag var liten och tänkte på det..det var hemskt.. man tror att alla ska dö ifrån en och man blir ensam kvar.. Alva var likadan en period och även min syster..det är väl så för alla mer eller mindre.. Men till detta kommer hennes drömmar, hon har vaknat två nätter nu med skräck i blicken.. lilla tjejen♥
Alva önskar sig mest av allt en egen mobiltelefon...?? Men där är det NEJ från mig, hon behöver verkligen ingen. Herregud, i första klass går hon!! Men hon hävdar att "det är jättemånga i min klass som har det".. Haha, hon använder precis samma argument som man själv gjorde när man var yngre... "men alla andra får ju". Hon var lite bekymrad innan hon somnade och trodde aldrig hon skulle få ha mobiltelefon men jag sa att när du är gammal nog får du ha hur många du vill!!
Hon var hos en kompis och lekte eftr skolan och när jag hämtade henne där sa mamman att Alva är såå trevlig och väluppfostrad!! Det tyckte jag kändes skönt att höra. Blev glad:) Då har man ju lyckats nånstans iallafall...
För övrigt så har vi hunnit med nu alla mornar denna vecka att vi alla tre cyklar till skola/dagis. Det var första gången jag testade med Ella i måndags. Gissa om hon är stolt? Cykla själv till dagis, det är stort, det strålar om henne. Och kläderna och frukosten är inga större prolem på morgonen.. För hon vet att om vi blir sena får hon åka på min cykel.. Hon är dock en ren trafikfara ;)
Ja, lite nattligt svammel från mig... det finns mer på lager...en annan dag;)
Nu ska jag krama Timbuk, han behöver lite kraft och jag ska ge honom min sista energi för den här dagen..
gonatt/j
Och det här ständigt dåliga samvetet och ångestliknande känslan man får av för mycket tankar och stress.. Ibland blir man ju helt matt...
Har man som mamma alltid dåligt samvete för sina barn? Gör jag rätt, gör jag fel, ger jag dem för lite tid, för lite ansvar, för mycket ansvar, för mycket av det ena, för lite av det andra...??? Känner mig ofta som en sur mamma som skäller över allt möjligt, ibland helt onödigt.. Ofta i lite stressade situationer.. Sen tar man sig tid, pratar i lugn och ro.. får tankar och funderingar från dem..ibland lite djupare... och då händer det att hjärtat brister... De vill inte ha det såhär, men de förstår ändå... de längtar efter pappa, men vill samtidigt vara här. De pratar om döden, om saker de gjort och saker de vill göra.. Ella har precis kommit på det här med döden och jag minns själv när jag var liten och tänkte på det..det var hemskt.. man tror att alla ska dö ifrån en och man blir ensam kvar.. Alva var likadan en period och även min syster..det är väl så för alla mer eller mindre.. Men till detta kommer hennes drömmar, hon har vaknat två nätter nu med skräck i blicken.. lilla tjejen♥
Alva önskar sig mest av allt en egen mobiltelefon...?? Men där är det NEJ från mig, hon behöver verkligen ingen. Herregud, i första klass går hon!! Men hon hävdar att "det är jättemånga i min klass som har det".. Haha, hon använder precis samma argument som man själv gjorde när man var yngre... "men alla andra får ju". Hon var lite bekymrad innan hon somnade och trodde aldrig hon skulle få ha mobiltelefon men jag sa att när du är gammal nog får du ha hur många du vill!!
Hon var hos en kompis och lekte eftr skolan och när jag hämtade henne där sa mamman att Alva är såå trevlig och väluppfostrad!! Det tyckte jag kändes skönt att höra. Blev glad:) Då har man ju lyckats nånstans iallafall...
För övrigt så har vi hunnit med nu alla mornar denna vecka att vi alla tre cyklar till skola/dagis. Det var första gången jag testade med Ella i måndags. Gissa om hon är stolt? Cykla själv till dagis, det är stort, det strålar om henne. Och kläderna och frukosten är inga större prolem på morgonen.. För hon vet att om vi blir sena får hon åka på min cykel.. Hon är dock en ren trafikfara ;)
Ja, lite nattligt svammel från mig... det finns mer på lager...en annan dag;)
Nu ska jag krama Timbuk, han behöver lite kraft och jag ska ge honom min sista energi för den här dagen..
gonatt/j
Kommentarer
Postat av: Tess
Att tänka mycket tror jag minskar risken för alzheimers..
Trackback
